torsdag 31 december 2015

Jonnys plats 2016

Den här dagboken med mina tankar och minnen om Jonny, handlar också om livet med mina kära vänner som ofta skingrar mörkret i mitt inre. Deras underbara vänskap är en nåd och basen för mig. De kom in på min livsväg som en direkt följd av att Jonny lämnade den.

Det gör ont.


Dagboken med och om Jonny fortsätter här




31/12 nyårsafton med tung saknad.



30/12 fredag och frid efter gemenskapen med Mariadöttrarna.



29/12 torsdag. Sakta börjar förlamningen släppa och jag försöker leva enligt sinnesrobönen.



28/12 onsdag. Efter en stund här stannade jag ensam i kyrkan för att be och minnas. Jag börjar komma i fas igen efter en lång tid av vanmakt. Sorgen och smärtan kan hanteras när mina käraste vänner är nära.



27/12 tisdag. Varje dag är jag här en stund och ofta går jag in i kyrkan och tänder ett ljus men i dag vågade jag inte gå in i kyrkan eftersom gårdagen där nästan fick mig att bryta samman med alla minnen. Jag måste hålla ihop nu för mina vänners skull. De ger mig så mycket.



26/12 måndag annandagen och saknaden kväver allt


Juldagen och det känns värre och värre att du inte är med längre Jonny.



Julaftons kväll och saknaden efter dig förlamar mig.



23/12 fredag. Dagen före julafton känns det svåruthärdligt att du inte får vara med.


22/12 torsdag. När det är som mörkast finns de där mina underbara vänner



21/12 onsdag i sorg och smärta



20/12 tisdag. En fantastisk heldag med underbara Cajsa. Vi talade om dig och det känns tryggt att ha Cajsa och Anna som jag kan tala med om dig utan att det gör något att rösten brister och tårarna rinner.



19/12 måndag. Det är bara några få trådar kvar att räta ut så att de passar in i min livsväv. Döden var tidigare ett hot och nu en möjlighet men livets möjligheter är också fantastiska. I morgon väntar mötet med en underbar vän.


18/12 söndag kväll. Det känns som att min livsväv snart är klar och då möts vi igen.



17/12 lördag kväll och jag är trött i själen.



16/12 fredag med förlamande matthet i sorgen.






15/12 torsdag kväll med tungt hjärta


14/12 onsdag innan sinnesrogudstjänsten där det kändes som att du satt vid min sida Jonny.


13/12 efter Luciafirandet och alla tankar om att du var med.



12/12 måndag



11/12 söndag kväll. Som vanligt när min livslust falnar, möter jag någon som sprider ljus så att jag orkar ett tag till.



10/12 lördag. Stillhetens och eftertankens dag i ensamhet. Sakta väver jag klart min livsväg och försöker manövrera mig själv på livets schackbräde så att mina vänner ska känna att jag tänker på dem.

Tankarna om dig Jonny, är så omtumlande och kaotiska så att jag behöver den här dagen för att bestämma hur jag ska gå vidare.




9/12 fredag. Längtan och hopp.


8/12 torsdag kväll efter mässan. Mitt i all sorg saknad och ångest finns mina ljusänglar som ger mig livsmod och energi. Jag vill inte att de ska se mitt mörker men det gör de och sedan kommer ljuset och innerligheten.


7/12 onsdag kväll. Kontakter med mina närmaste käraste vänner i kväll gav tröst och förtröstan. Jag har något viktigt att leva vidare för fast det ofta känns hopplöst men det är då de finns där/här.



6/12 tisdag kväll. Förtröstan och hopp.



5/12 måndag. När det var som mörkast när jag krympte i sorg och smärta hörde Cajsa av sig och ville umgås. Det är en förunderlig nåd att få bli lyft upp ur djupaste trånga hål och få uppleva värme och innerlighet.



4/12 söndag. Nu saknas ork och lust för gemenskap. Jag vill bara vara ensam med mina tankar.


3/12 lördag. I dag var lillasyster Anna med hit.



2/12 fredag. Möte med Mariadöttrarna efter en lång dag i förtvivlan.



1/12 torsdag. Sorgen och smärtan förlamar mig och saknaden ger mig ångest. Det borde inte vara långt kvar men det känns outhärdligt långt. Livet med mina underbara vänner är fantastiskt men tankarna på ditt öde splittrar mig. Nu börjar de fråga varför jag ser så ledsen ut och eftersom jag inte vill lägga min smärta på dem blir det krångliga bortförklaringar. Jag är rädd att de ska tröttna på mig.



30/11 onsdag. All energi är förbrukad.


29/11 tisdag. När det kändes som mörkast fick jag ett samtal som lyste upp mörkret och fick fart på mig igen.



28/11 måndag. Det känns som att allt snart är fullbordat.



27/11 söndag kväll och friden har lagt sig igen.



26/11 lördag kväll. Min hjärna har tagit semester. Det är alldeles tomt.


25/11 fredag. tomhet.


24/11 torsdag. Med Mia på Taizémssa


23/11 onsdag. Vanmakt.


22/11 tisdag kväll och hopp genom bön och tro



21/11 måndag. Efter en dag med grubblande tar jag nya tag och ser fram mot nya fantastiska möten.


20/11 söndag kväll.



19/11 lördag. De senaste dagarna har varit fyllda av saknad sorg och smärta och då finns de där de vänner som utan att veta om det, håller mig under armarna när tillvaron håller på att rasa. Nu när jag vet att jag snart möter underbara Fredrika igen tänds livslusten på nytt.



18/11 fredag kväll efter mässan med Mariadöttrarna. Trots att mitt liv är så fint med alla underbara vänner så längtar jag till vår återförening.





17/11 torsdag kväll. Styrka efter möte med Jessica.




16/11 onsdag kväll efter möte med Saga J. 



15/11 tisdag kväll. Det har varit några tunga mörka dagar med apati men så hände det obegripliga. Cajsa, underbara Cajsa och jag kommer att umgås rätt mycket den närmaste tiden. Hon som kom in på min livsväg som om du lämnade plats, ger mig sådan obeskrivlig livslust.

De är sju som bildar en ring runt mig och det är som att de känner när jag håller på att förlora förståndet. Då finns någon av dem nära. Det är förunderligt. Det är obegripligt. Det är en nåd. Mitt i smärtan och sorgen denna nåd.



14/11 måndag morgon efter en lång promenad och grubblande över vad som är viktigt att göra den tid som är kvar. Det viktigaste är att vårda de underbara vänskapsband som kom till som en direkt följd av att du lämnade min livsväg. De fantastiska vänner som kom in på den, är basen för min livslust och därför vill jag knyta ihop de sista trådarna i min livsväv genom att försöka leva så att de minns mig med glädje.


Sorgen saknaden och smärtan blandas med glädje värme och kärlek.


13/11 söndag. Det värker i själen Jonny!




12/11 lördag. Dagens möte med alla konfirmander väckte minnen.


11/11 fredag. Den heliga mässan med Mariadöttrarna ger frid och jag hoppas att du var med.



10/11 torsdag. Du var med under kvällens mässa Jonny.



9/11 onsdag efter sinnesromässan känns det lite bättre.


8/11 tisdag.



7/11 måndag och totalt kaos.


6/11 söndag. Nu på kvällen alla själars dag känns det som att allt snart är över





 5/11 Alla helgons dag


4/11 fredag. Mamma och moster har gjort fint här.



3/11 torsdag. Tomt.


2/11 onsdag. Ytterligare en dag i stillhet och enskildhet med tankar om minnen. På knä inför korset ensam i kyrkan bad jag om sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra men helst vill jag vakna ur den här mardrömmen.


1/11 tisdag. När det är som mörkast möter jag ofta någon av de underbara vänner som kom in i mitt livsrum som en direkt följd av att du lämnade det. I går kväll var det ljuvliga Cajsa och när jag åkte härifrån nyss mötte jag ljuvliga Emma. Det är förunderligt och fantastiskt.



31/10 måndag kväll efter fridfull dag i enskildhet.


30/10 söndag kväll efter långt samtal med Maria präst.



29/10 lördag. Micke har städat här och det gjorde mig glad mitt i sorgen.



28/10 fredag. Efter sju timmar i kyrkan med tankar om vad som var.


27/10 torsdag. Efter kvällens mässa där du var med i anden Jonny.


26/10 onsdag. Saknar och sörjer.



25/10 tisdag. Två timmars promenad i duggregnet hit och hem. Sent i går kväll hände något märkligt. Jag låg och läste något som påminde starkt om dig Jonny. Jag lade undan boken och började reflektera över om det finns något som jag saknar förutom dig. Jag har en fantastisk vänkrets men det saknades en underbar ung kvinna i den närmaste ringen och jag kontaktade henne utan betänkande så nu är cirkeln sluten. De är sju precis som jag har önskat och det var en impuls efter tankar på dig Jonny. Förunderligt! Du är med mig hela tiden nu som förr.


24/10 måndag och ytterligare en dag när jag valde ensamhet. Det är en nåd att ha vänner som alltid finns nära och som förstår att jag drar mig undan ibland.


 23/10 söndag. Jag isolerade mig igen i dag och ägnade dagen åt de fina minnen som jag har av vår tid tillsammans. När jag gick på kyrkogården i kväll påmindes jag om det förunderliga i att när du lämnade min livsväg, fick det till direkt följd att några obeskrivligt underbara unga människor mötte mig på vägen och stannade där med mig. De gör att jag orkar. De ger mig den kärlek värme och energi som får mig att orka med livet. Det är som att du är med hela tiden Jonny.




22/10 lördag. En underbar dag med fyra dopceremonier gav samtidigt ångest över ditt öde Jonny. Minnen från din barndom och uppväxt blandades med smärtan och saknaden.


21/10 fredag. Sorgen och saknaden förlamar mig just nu. Mina underbara vänner brukar hålla mig under armarna men jag måste vara ensam nu.


20/10 torsdag i bön och förtvivlan.


19/10 onsdag. Matthet och vanmakt. Bön och hopp.


18/10 tisdag. Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Ge mig mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Saknaden kväver mig Jonny!


17/10 måndag och en förunderlig frid för att jag känner din närvaro och tror att vi snart möts igen.



16/10 söndag. Samtal med vår Anna ger styrka och energi till möten med alla fantastiska unga kvinnor som styrdes in på min livsväg som en direkt följd av att du tog en annan väg. Vi möts nog snart igen på samma väg.


15/10 lördag. Ensam i kyrkan många timmar nära din minnesplats gick tankarna i högvarv och kaos. Det ofattbara känns outhärdligt.

Till och med naturen påminner om dig med sin röd-gul-gröna sorgdräkt.





14/10 fredag efter mässan med Mariadöttrarna.


13/10 torsdag. En fantastisk dag med tre underbara vänner. Först Ida sedan Jessica och så nyss Rigmor. Du var med hela tiden Jonny. Det är sällsamt och obegripligt men det känns som att du är med mig hela tiden och det gör mig trygg.



12/10 onsdag. Frid och förtröstan genom bön och tro.


11/10 tisdag i vila och kontemplation.



10/10 måndag. Något besynnerligt hände i morse och jag tänkte på dina sista ord till mig; det är lugnt morfar, det ordnar sig. På knä i bön inför vår plats och inför mina finaste kors, kändes som att det kanske blir som du sade Jonny.


9/10 söndag. I dag påmindes jag om dig och Rutger Jonny. Fler och fler goda minnen från allt bra vi hade tillsammans.

8/10 lördag var det Saga J som gav värme och ljus.

7/10 fredag och mässa med Mariadöttrarna ger styrka.


6/10 torsdag. En dag med återhämtning efter en hektisk tid. Tid för begrundan inför sinnesrobönen. Jag ber om kraft att finna mig i det ofattbara och energi till att ta tag i det fattbara samt insikt om gränserna.




5/10 onsdag. När det är som mörkast är det ljusa ändå nära och i kväll var det Jessica som spred ljuset i min sargade själ.


4/10 tisdag och ett visst lugn infann sig igen.


3/10 måndag. När hösten blev uppenbar såväl ute som inombords hörde Jessica av sig och då blev det varmare igen.



2/10 söndag med verklighetsförträngning.

1/10 lördag. Tillit och förtröstan.



30/9 fredag.  Kvällen och mötet med Emma, Hanna och Maria fick mig att se ljusare på tillvaron.


29/9 torsdag kväll efter taizemässan, tröstad av vår Annas varma kärlek.









28/9 onsdag. För sex år sedan hände det ofattbara som ännu inte har blivit fattbart och jag saknar dig lika mycket varje stund.


27/9 tisdag i förvirring.


26/9 måndag. Ytterligare en av mina underbara käraste vänner hjälpte mig att få sinnesro i dag. Vid sidorna av stenen är det färska blommor i grön-vitt och röd-gul-grönt.


25/9 söndag. Mina underbara jordiska änglar gav mig styrka att tänka igenom din och min sista dag tillsammans. Den innehöll så mycket och jag blir förtvivlad när jag tänker på att jag inte förstod dina signaler förrän jag kom hem den kvällen. Nu väntar jag på att det du lovade som dina senaste ord till mig, blir verklighet.

24/9 lördag kväll. Nu har Fredrika och Cajsa åkt hem efter att ha givit mig en fantastisk dag med varm gemenskap.

23/9 fredag. Den som säger till mig att sorgearbetet går över är enligt min mening cynisk. Du blir inte mindre värd med tiden och sorgen lever jag med mitt i lyckan över all värme och underbar gemenskap. Kanske är det för att jag får så rikligt med kärlek som jag kan vårda sorgen och i morgon kommer Cajsa och Fredrika hem till mig.


22/9 torsdag. Möte med dem som ger mig styrka gav mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

21/9 onsdag. När jag går här och pysslar med blommor önskar jag att det vore ombytta roller.

20/9 tisdag. Först sju fantastiska år sedan sju år med hopp följt av sju oroliga år och nu är snart sju år av sorg saknad smärta och ångest slut.


19/9 måndag. Saknaden efter dig blir svårare och svårare att bära Jonny och vore det inte för alla fantastiska vänner som ger mig styrka skulle jag inte orka leva vidare.

18/9 söndag. Stark tro och underbara vänner håller mig uppe.


17/9 lördag kväll och saknaden gör det tungt att andas.


16/9 fredag. Jag saknar dig så det värker i själen.



15/9 torsdag efter meditationsmässan där du var med i bön och ande Jonny


14/9 onsdag. Efter kvällens gemenskap med underbara Saga känner jag mig stark igen Hon ger mig energi på ett förunderligt sätt.

13/9 tisdag. Det finns så mycket fint att minnas av vår tid tillsammans. Den blev alldeles för kort men jag tror på återförening.

12/9 måndag. Just nu känns det meningsfullt att återuppliva den gemenskap som jag har isolerat mig från ett tag. Tanken på att vi snart möts gör väntan uthärdlig. Livet är en liten parentes i evigheten och det känns bra.


11/9 söndag. Heldag i kyrkorna med dig i tankarna hela tiden Jonny. Det blev grönvitt och rödgulgrönt till slut.



10/9 lördag. Mitt i allt grubblande hörde underbara Saga B av sig och jag påmindes om hur fantastiskt det är att ha riktigt nära innerliga vänner. Mörkret gav vika än en gång.


9/9 fredag. Underbara möten även i dag återgav kraften.

8/9 torsdag. Mitt i all saknad sorg smärta och längtan, förundras jag över hur många som bryr sig om mig och ger mig värme och innerlig vänskap som ger mig livsmod.

7/9 onsdag. När jag sjunker ned i djupaste förtvivlan och sorg dyker någon av mina fantastiska vänner upp. Det händer ofta och i dag var det underbara Elin som spred ljus i mörkret.

6/9 tisdag. Efter all värme och gemenskap känns det ändå kallt och mörkt nu. Jag saknar dig obeskrivligt.

5/9 måndag. Dagens kontakt med min fantastiska unga vän Saga B stärkte livslusten.

4/9 söndag. Ur djupaste mörka förtvivlan steg ett förunderligt ljus. När jag kom hem efter högmässan med underbara Anna, hade jag ett väntande meddelande från Cajsa. Hon och Fredrika kommer och hälsar på mig. Två fantastiska unga kvinnor som får själen att jubla och livslusten att spira igen.


3/9 lördag. Många möten som ger värme och i morgon högmässa med vår Anna och Mariadöttrarna.

2/9 fredag kväll med bön och förväntan.


1/9 torsdag. Efter två långa dagar i kyrkan med alla minnen, ska jag försöka lyfta mig ur förtvivlans mörker och börja umgås igen.


31/8 onsdag. Jag saknar dig obeskrivligt.

30/8 tisdag. Ytterligare en lång dag i ensamhet med bön och förtvivlan.


29/9 måndag och ensamheten börjar kännas normal. Det är också sorgligt.


28/8 söndag i ensamhet med bön.


27/8 lördag. Jag lever i en verklighet med mina fantastiska vänner och i en overklighet där du har lämnat min livsväg. Det första är en direkt följd av det andra och det är svåruthärdligt.

26/8 fredag. Under mässan med Erika och Mariadöttrarna fann jag frid igen. Tron ger hopp och sinnesrobönen ger mod.

25/8 torsdag. Jag hoppas att himlen är grönvit som du sade och att vi möts där.


24/8 onsdag och totalt kaos.


23/8 tisdag. Ytterligare en lång dag i overklighetens verklighet. Våra sista timmar tillsammans spelas upp som en film i mitt minne och jag önskar att jag hade förstått då och inte dagen efter.


 22/8 måndag i stillhet med saknadens minnen.


21/8 söndag. Efter att ha fått umgås med Hanna och Emma känns det som att kraften och modet återvänder.


20/8 lördag. Ytterligare en dag i isolering och sorg.


19/8 fredag. Inte ens Mariadöttrarna lockade i dag. Det är för tungt för gemenskap nu.

18/8 torsdag. Ibland blir saknaden så svår att bära så att det sociala systemet inte fungerar. Då orkar jag inte ens med dem som jag håller av. Då vill jag bara vara ensam med mina tankar och minnen.

17/8 onsdag. Tron ger hopp.


16/8 tisdag. Det finns inga ord som räcker till nu.






15/8 måndag. Dagen efter din födelsedag är det minnen med glädje tacksamhet och sorg.


14/8 söndag. En tung dag med värk i själen. Jag skulle ha firat din 27-årsdag men i stället umgicks jag med några av de underbara vänner som kom in på min livsväg som en direkt följd av att du lämnade den.

13/8 lördag. Jag orkar inte hålla masken längre. Det rasar i sorg och smärta.

12/8 fredag. Autopiloten på igen. Allt har sin tid.


11/8 torsdag. Tomt.


10/8 onsdag och sinnesromässa. Det känns i själen Jonny. Du borde ha varit med och på något sätt var du med i kväll.

9/8 tisdag. Utflykt med Lena kändes bra efter dagar med eftertanke.

8/8 måndag. Det har varit en tung vandring i mörka skuggor och isolering men nu ljusnar det igen.


7/8 söndag och åter en självvald ensamhet med många tankar.


6/8 lördag och en lång dag med underbara vänner.


5/8 fredag. Nu ljusnar det igen. Jag ska hämta Saga i morgon och det innebär ljus och värme.

4/8 torsdag. Det är obegripligt! En mardröm som jag vill vakna ur.


3/8 onsdag. Märkligt hur svår fysisk smärta kan förändra omvärldsanalysen. Nu blir det omtag igen.

2/8 tisdag. Ont i kropp och själ. Knäckta revben och knäckt livsmod.


1/8 måndag. Jag fortsätter min isolering från de vänner som jag inte vill tynga med min sorg. Efter den senaste olyckan känns det som att jag bör förändra mitt liv och förbereda mig.


31/7 söndag och ytterligare en dag i självvald ensamhet med tankar om allt som gick fel. Allt som jag gjorde fel och allt jag aldrig gjorde.


30/7 lördag. Sorgen ligger tung över min priviligierade tillvaro med underbara vänner som jag försummar.


29/7 fredag och något hände som förändrade allt för tillfället i alla fall. Ett möte släppte in ljuset igen.



28/7 torsdag. Det är tungt att andas och det känns tungt att avstå från närheten med kära vänner men just nu orkar jag inte hålla kontakten.

27/7 onsdag och lång dag hemma i altanfåtöljen med tankar. Det var tydligen inte meningen att vi skulle mötas nu heller trots dramatiken men det kanske blir tredje gången gillt. Två gånger har jag klarat mig och kanske är det meningen att jag ska göra något nyttigt för en gångs skull.

26/7 tisdag. På väg härifrån körde jag in i en bil med mopeden som blev skrot. Det verkar som att jag håller på att skrota mig själv för att hamna där du är Jonny.


25/7 måndag. Det ofattbara är för svårt att uthärda.

 24/7 söndag. Tunga tunga tankar.


23/7 lördag. En fantastisk dag med Hanna och sedan med Nelly. Vänner som ger ljus och energi.



22/7 fredag. Just när jag som mest behövde närhet och värme, fick jag umgås med Kicka och Saga. En förunderlig nåd.

21/7 torsdag.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden!

20/7 onsdag. Social nedtrappning gör ont men är nödvändigt som anpassning.


19/7 tisdag. Längtan och hopp.

18/7 måndag. Det känns som att jag går på övertid och jag har börjat förbereda mig. Bruksanvisningen till Anna är klar och nu återstår det städning fysiskt och socialt.

17/7 söndag. Myseftermiddag efter att Saga ringde och ville att vi skulle fika med Nelly. Bitterljuvt med tanke på att dessa underbara människor kom in på min livsväg som en direkt följd av att du lämnade den.


16/7 lördag. En fantastisk mängd födelsedagshälsningar samt en kväll med vår Anna och med tankar på dig.

15/7 fredag och heldag med Lena


14/7 torsdag och en kul eftermiddag med Fanny & Linnéa drev undan de mörka tankarna.

13/7 onsdag. När allt var som mörkast gick jag härifrån till några timmar med Anna som återställde balansen.


12/7 tisdag.  När jag går hit känns det tungt att andas och stegen är tunga. När jag går härifrån till kyrkan känns det som att jag inte går ensam. Min underbara vänkrets är stor men det är bara en som vet hur smärtan tynger mig och jag tycker mig höra hennes ord.


11/7 måndag. hela dagen i kyrkan.

10/7 söndag och mörker. Vi möts snart.


9/7 lördag. Tomt.

8/7 fredag. Heldag med Lena lindrade smärtan.


7/7 torsdag i ensamhet och sorg


6/7 onsdag. Lång skön dag med Mia gav livslust.

5/7 tisdag och ytterligare en tung dag i självvald ensamhet.

4/7 måndag. Några timmar med Fanny och Nelly skingrade tankarna ett tag men nu är det mörkt igen.

3/7 söndag. Energin och lusten är slut. Jag orkar inte ens umgås med mina käraste vänner. Jag sviker dem också. Jag hittar på undanflykter för att få vara ensam med mina tankar.


2/7 lördag kväll och tankar om förändring.

1/7 fredag. Saknad sorg och smärta.


30/6 torsdag. Det känns lite mysigt att få skäll av Mia för att jag inte har hälsat på första dagen hemma fast jag var på kyrkogården och hon var i kyrkan.

29/6 onsdag. Nu har jag äntligen varit här igen efter 11 dagar med finaste gamla och nya vänner i Undersvik.

Som en direkt följd av att du lämnade min livsväg kom Anna in på den och via henne har obegripligt många underbara människor blivit fantastiska vänner.

I Undersvik mötte jag Fredrika, Linnéa, Saga och en lång rad ytterligare unga människor som gjorde mig lycklig.


19 dagar efter att du skrev det där hände det ofattbara!

18/6 lördag. Nu vet jag alltför väl hur det är utan dig Jonny och det är inte bra. Det är vidrigt och det blir värre och värre. Jag ska vara bortrest i 10 dagar och när jag inte kan gå hit vet jag inte hur jag kommer att reagera. Jag kommer att vara tillsammans med vår präst Anna och hon brukar kunna hantera min desperation. Utan Anna hade jag varit med dig nu och genom henne har alla mina underbara vänner kommit in på min livsväg som en direkt följd av att du lämnade den.

17/6 fredag. Inte ens en heldag med Mia räckte för att behålla fattningen.


16/6 torsdag.


15/6 onsdag och sista dagen i ensamhet på länge men det har behövts.

14/6 tisdag. Ensamheten var tryggheten i dag.


13/6 måndag. Som en stråle av ljus kom Matilda till mig när jag satt här. Sedan underhållen i kyrkan av fyra skönt sjungande unga damer gjorde kvällen.


12/6 söndag. En heldag i kyrkorna.


11/6 lördag. Dagens dopceremoni var plågsam och glädjefylld samtidigt.

10/6 fredag. Just nu känns det svårt att visa glädje så jag undviker mina vänner för slippa hålla masken.

9/6 torsdag. Gång på gång påminns jag om sådant som du och jag gjorde tillsammans och om sådant som vi pratade om de sista svåra åren.

8/6 onsdag. Jag behöver gå hit varje dag och nu har jag bestämt mig för att resa bort tio dagar snart. Jag har bilderna men det blir inte samma sak. Det blir första gången jag är borta i mer än tre dagar sedan september 2010. Jag kommer att ha vår Anna nära mig hela tiden.



7/6 tisdag. Det var en märklig dröm natten som var. Det ger hopp.


6/6 Nationaldagen.

5/6 söndag. Kaos.


4/6 lördag och djup förvirring. Allt blev ofattbart igen allt blev obegripligt. Saknaden och smärtan gör det svårt att andas. Det borde ha varit du som gick till min grav Jonny.


3/6 fredag. Samtal med en klok präst och det känns rätt att prata om sorgen och smärtan även om det inte gör något bättre.


 2/6 torsdag. Energin är slut. Bara hoppet och bönerna är kvar.


1/6 onsdag. Jag klarade inte av att vara social med vänner i kväll. Tankarna gick till dig Jonny.


31/5 tisdag.

30/5 måndag. Jag har tagit ut mig totalt fysiskt i 13 timmar för att rensa skallen från depression och nu orkar jag inte tänka.


29/5 söndag, en dag helt ensam för ovanlighetens skull och det var bra för tankeverksamheten. Jag ska försöka leva i två kanaler. En för sorgen och saknaden och en för alla underbara vänner som kom in på min livsväg som en direkt följd av att du lämnade den. Det är jag skyldig dig och dem. Du gav mig så mycket och de ger mig så mycket.

28/5 lördag. Spontana möten med underbara medmänniskor. Ulrika, Anna, Ingrid, Sandra, Mia, Maja och Ellen.

27/5 fredag och jag vill vakna ur den här hemska mardrömmen där du inte är med mig längre.

26/5 torsdag. Efter en hel dag i kyrkan.



25/5 onsdag. När tankarna blev tyngda av sorg och smärta hörde vår Anna av sig med kärlek och värme så att livsglädjen återvände.

24/5 tisdag efter fina möten i kyrkan och samtal om dig kommer alla minnen tillbaka.


23/5 måndag. Det finns inga ord som kan beskriva den värkande saknad som blir värre och värre dag för dag.


22/5 Söndag.


21/5 Lördag.

20/5 Fredag och ny styrka efter en fin stund med Mariadöttrarna och sedan ensam i vår kyrka.


19/5 torsdag tomhet.


18/5 onsdag.


17/5 tisdag och mörker.


16/5 måndag är det tungt att andas och tungt att minnas.


15/5 söndag och ytterligare en dag i sorg och smärta.


14/5 lördag. Dagen började tungt men så ringde Mia och ville träffas. Nyss lämnade jag kyrkan efter att ha tänt ljus för dig och fått en stund för ensam begrundan. Livet är värt att uppleva ett tag till.

13/5 fredag. Jag satt ensam länge i kyrkan efter att ha gått från den här platsen. Märkligt nog infann sig friden igen efter en ångestladdad period och jag är fylld av förväntan.


12/5 torsdag. Heldag i kyrkan.

11/5 onsdag. Efter sinnesromässan i kväll känns det fint att så många orkar kämpa och samtidigt så sorgligt att du inte fick chansen.

10/5 tisdag. En underbar kväll med Lena, Mia och 2x Matilda återgav mig styrkan.


9/5 måndag. Nu är det panik igen. Jag kan inte få in i huvudet att du har lämnat min livsväg men hoppas på återförening när min tid går ut.


8/5 söndag med Lena gav ljus och värme.


7/5 lördag. Jag saknar dig mer och mer för varje dag.


 6/5 fredag. Ensam på kyrkogården och ensam i kyrkan. Ensam med tankar som jag önskar att jag kunde dela med någon. Samtidigt vill jag inte lägga min smärta på någon annan.




5/5 Kristi Himmelsfärdsdag och ett ljuvligt väder som skingrar de inre molnen ett tag.

4/5 onsdag och fortfarande frid i sinnet när bitterheten och vreden har lagt sig för ett tag. 

3/5 tisdag och lugn inför det oundvikliga lockande mystiska.


2/5 måndag och en heldag med underbara Mia gjorde livet ljusare igen.


1/5 söndag. När jag plockade dagens vitsippor mindes jag hur du och jag plockade dem till din mamma för drygt 20 år sedan. Det gör ont i själen.

30/4 lördag. Jag struntar i valborgselden för första gången. Jag orkar inte hålla masken i kväll.

29/4 fredag. Det finns inte ord.

28/4 torsdag.

27/4 onsdag. När jag kom hem härifrån kändes det så tungt så tungt och jag satt kvar i bilen en stund. Då knackade någon på biltaket och utanför stod vår underbara Anna. Hon råkade gå förbi och såg att jag satt i bilen. Det var ett mirakel! Just när jag behövde henne som mest stod hon där och jag följde henne till en sångövning i kyrkan. Det är en ofattbar nåd att jag får ha Anna som nära och kär vän. Hon bär mig genom sorgen och smärtan. Hon gör livet ljust och varmt.


26/4 tisdag. Taizemässa med Mia och 2xMatilda.

25/4 måndag. Efter kontakt med Mia känns det lätt att leva vidare och fröjdas övar alla underbara vänner som finns nära.


24/4 söndag. Hemma från en underbar helg med Anna och möte med Lisa.

21/4 torsdag. Sorgen och smärtan kväver mig.


20/4 onsdag. Jag behöver laddning för att inte tappa sugen helt.


19/4 tisdag. Nu är energin totalt slut.


18/4 måndag. Nu kan jag börja ha nyplockade blommor här äntligen. Jag tror inte att jag klarar av en vinter till. Det är dags att städa upp nu.

17/4 söndag. Det är en dag med kontemplation och försök att acceptera det jag inte kan förändra men det gör ont, mycket ont.

16/4 lördag. Mina underbara vänner är fantastiska. När jag går ned i den mörkaste förtvivlan, hör de av sig den ena efter den andra. Det är en förunderlig nåd.

15/4 fredag. Morgonen var så tung och mörk. Då ringde Mia och ville umgås. En lång dag med Mia är som balsam för själen.

14/4 torsdag. Mörkret är svårt att skingra de dagar jag inte har förmånen att kunna umgås med mina närmaste vänner. Jag måste ta mig i kragen och söka upp dem i stället för att vänta på att de ska höra av sig.

13/4 onsdag efter sinnesromässan som varje gång nästan får mig att bryta ihop av delade känslor. Jag är glad för att det har gått bra för så många och förtvivlad för att du inte kan sitta bredvid mig i kyrkbänken.

12/4 tisdag. Äntligen har ytterligare en präst blivit så nära vän så att jag kan prata om dig och mig. Det känns fantastiskt att få dela smärtan med någon som själv delar med sig av sitt liv.

11/4 måndag. För exakt tio år sedan flyttade jag till Enköping för din skull och för Ungdomens Arks skull. Ni hörde ihop och i dag stod jag och övade biljard i UA-lokalen med ditt foto vid bordet. Du slog mig i biljard och jag hoppas att det finns ett biljardbord där vi möts nästa gång Jonny.



10/4 söndag. Heldag i kyrkan med smärta som bedövar sinnet. Det finns de som säger att tiden läker alla sorger men hittills blir det bara värre och värre.


9/4 lördag. Lång stund i kyrkan med minnen från alla sommarsemestrar vi hade tillsammans.


8/4 fredag och panik igen. Jag vill vakna ur den här mardrömmen.


7/4 torsdag och möte med Ulrika.


6/4 onsdag och möte med Johanna


5/4 tisdag.


4/4 måndag. Egentligen skulle jag vilja vara där du är men jag är inte klar med min väv ännu.

3/4 Söndag och högmässa med Anna och Saga var det jag behövde för att få balans i tillvaron.

2/4 lördag. När det var som mörkast i dag mötte jag först en och sedan en till av mina underbara ljusspridare. Det är en nåd.

1/4 fredag. En eftermiddag med underbara Mia var som balsam för min sargade själ


31/3 torsdag. I kväll avvecklade vi föreningen som bildades för dig och dina kamrater för 12 år sedan. Det känns i själen.

30/3 onsdag och hopp om lite bättre balans i själslivet efter ett möte.

29/3 tisdag. Orken återvänder efter några mörka dagar tack vare en underbar vän.

28/3 Annandag påsk.


27/3 Påskdagen. Efter en sen påskafton och en tidig påskdag är jag tillräckligt trött för att bara flumma runt utan grubblerier. Det känns rätt besynnerligt.


26/3 Påskafton med funderingar om hur resterna efter mig ska placeras. Jag hoppas att det blir här med ett enkelt tillägg för "morfar Germund" och datum. Jag är väldigt trött och skakig nu men snart blir det påsknattsmässa i Vårfrukyrkan och då kanske livsandarna väcks igen av mina fantastiska vänner.

25/3 Långfredag och en lång utflykt i minnet från 28/9 2010. Sorgen saknaden och smärtan ligger som en sten på bröstet.

24/3 torsdag. En kväll med fantastiska Saga återgav mig kraften.


23/3 onsdag. Trött trött trött


22/3 tisdag. Eftertanke och tacksamhet för den tid som var. I den stora ovissheten i den ofattbara evigheten kanske det "ordnar sig och blir lugnt" som du sade till mig i sista samtalet. Jag tror, väntar och hoppas.


21/3 måndag. Nu hjälpte inte ens en dag med underbara Mia. Det gör så ont så ont i själen och jag vill vakna ur den här mardrömmen där du inte är med på min livsväg.



20/3 söndag. Just nu är min energi svag och jag söker i mitt inre efter kraft.


19/3 lördag. Du var där Jonny.




18/3 fredag. Hur jag än försöker acceptera verkligheten så känns det overkligt och obegripligt.

17/3 torsdag. Just nu känns det som att jag bara vill sitta ensam i ett mörkt litet rum men jag anar att någon snart rycker upp dörren och släpper in ljuset.

16/3 onsdag. När det är som mörkast och alldeles uppgivet, händer det oftast något som öppnar dörren till ljuset igen och jag blir lika förundrad varje gång. Jag förnimmer något som styr inifrån och hoppas att det är som jag tror.

15/3 tisdag. Nu är det kaos igen Jonny. Jag saknar dig så att det värker i själen.


 14/3 måndag. Det är svårt att landa i verkligheten.


13/3 söndag. Efter tre dagar med Anna i Undersvik och möten med fantastiska och underbara unga människor, tänker jag på att du borde ha varit med. Vart och ett av ljusen som tändes lyste för din själ Jonny.



10/3 torsdag. Heldag med Mia och möten med många av mina övriga käraste vänner i kväll, gav mig mod och styrka.

9/3 onsdag. Heldag i kyrkan med minnen sorg och smärta.


8/3 tisdag. Lång dag i kyrkan med tankar om allt vi gjorde tillsammans den tid vi fick och nu är det väntan.




7/3 måndag. 

6/3 söndag. En lång dag med tankar om hur det kunde ha varit om jag inte hade svikit. Jag visste vad som pågick och lät det ske av feghet.


5/3 lördag. Den här mardrömmen vill jag vakna ur.


4/3 fredag. Efter kvällens möte med Mariadöttrarna tänker jag på hur mycket värme och vänskap jag får uppleva i gemenskapen med alla mina vänner samtidigt som jag lever med sorgen och smärtan.

3/3 torsdag. Efter några timmar med underbara Ulrika är orken och lusten tillbaka. Det är mina fantastiska vänner som ger mig värme och kraft.




2/3 onsdag. Nu går allt på autopilot igen.


1/3 tisdag. Det borde vara du som går hit och tänker på mig i stället för tvärt om.

Mitt i all kärlek och värme som mina underbara vänner ger mig så minns jag att de kom in på min livsväg som en direkt följd av att du lämnade den.

Det grumlar inte glädjen över mina relationer men det smärtar.

Det värker i själen när jag tänker på att du offrades för att de som skulle ge dig hjälp svek dig.

Den tyngsta skulden bär jag eftersom jag såg allt och gjorde inget.

Det var det största sveket mot dig Jonny.

Nu går jag den korta biten mellan kyrkan och här för att minnas.


29/2 måndag.

 28/2 söndag. Jag har varit i båda mina kyrkor i tio timmar. Grubblat och försökt förstå att livet måste gå vidare men det känns så tungt så tungt.


27/2 lördag. Saknaden blir värre och värre. Ensam i kyrkan försökte jag finna trösten men den finns inte.


26/2. fredag. När mörkret nästan kvävde mig ville Christel följa mig till mässan med Mariadöttrarna i kväll och nu känns det som att jag orkar ta tag i verkligheten igen.

25/2 torsdag. Svart igen och tröstlöst.

24/2 onsdag. Tro och hopp.


23/2 tisdag. Väntan.


 22/2 måndag. Stillhet. Bön. Skuld. Saknad.




21/3 söndag. Mötet med Anna spred ljus och värme i mörkret och kylan.

20/2 lördag. För att undvika haveri är autopiloten påkopplad.



19/2 fredag. Efter min stund här, åkte jag till Mariadöttrarna och det var som att du kom med och satt vid min sida.


18/2 torsdag. Efter en dag i Mias sällskap känns det lättare att andas.

17/2 onsdag. Nu hände det som så ofta har hänt. När jag kom in i kyrkan lämnade vaktmästarna mig ensam i rummet så länge jag behövde och vid korset kunde jag i ro få reflektera över min sorg, min saknad och min skuld.


16/2 tisdag. Det känns som att medvetandet är bedövat och inget är verkligt.

15/2 måndag. Bön och hopp.

14/2 söndag. Tungt tungt


13/2 lördag. Tomt och kallt.


12/2 fredag. Väntar.


11/2 torsdag. Stilla väntan.


10/2 onsdag kväll efter sinnesromässa.


9/2 tisdag. Det känns förunderligt att ha fått så många underbara vänner i mitt livsrum som en direkt följd av att du lämnade det och jag försöker tro att det finns någon mening med allt som sker.

8/2 måndag. Jag saknar dig så att det värker i själen.


7/2 söndag och oväntad frid.

6/2 lördag. Dagens underbara möte gjorde tillvaron ljus igen.

5/2 fredag. Inte ens Mariadöttrarna lockar denna mörka fredag.

4/2 torsdag. Som så ofta när allt känns outhärdligt, kommer mina ljusspridare och öppnar dörrar. Anna och Lisa snart.


3/2 onsdag. Bara tomt och ödsligt inombords.

 2/2 tisdag. Autopilot påkopplad och känslor avstängda.



1/2 måndag. När allt vart tomt och mörkt ringde Mia i morse och ville umgås. Nu är det tillräckligt ljust igen. De underbara vänner jag fick som en direkt följd av ditt öde, har radar riktad mot mitt känsloliv.

31/1 söndag tog energin slut.


30/1 lördag. Efter dagens nio barndop där du var med mig hela tiden, är min förtvivlan så djup så djup.


29/1 fredag. Bitterheten tär mig inifrån och jag kämpar mot driften att anklaga de övriga som svek dig. De som pinade dig, de som hade ditt öde i sina händer och struntade i dina känslor.

Det är fyra personer som såg till att det blev outhärdligt men den tyngsta skulden bär jag som såg allt utan att ingripa.



28/1 torsdag. Efter en lång dag med grubblerier och genomgång av allt jag skrev om dig och mig från 15 år tillbaka, ser jag hur ditt liv blev ett helvete och hur jag svek dig hela tiden trots att du var centrum i min tillvaro.

Helvetet började när skitstöveln K kom in i ditt liv. Då inleddes de trakasserier som jag såg men var för feg för att ta tag i på skarpen.

De hånade mig för att jag blev ledsen när de plågade dig.

Sedan kom den nya plågoanden P in i bilden och vi grät tillsammans i telefon otaliga gånger för att allt skrikande gjorde hemmiljön outhärdlig för dig och jag svek dig igen.

Resten är för plågsamt för att jag ska orka skriva om det nu men min skuld för att jag lät det ske är så tung så tung.




27/1 onsdag. Gårdagen var totalt mörker och nu försöker jag ta tag i det liv jag har kvar



 26/1 tisdag ligger jag i soffan sjuk i kropp och själ.



25/1 måndag. Bön förtvivlan och hopp

24/1 söndag. Gårdagen blev en lång stilla dag i retreat. Tankarna gick ofta till när du sade att det var lugnt och att det skulle ordna sig. Jag börjar tro dina ord nu Jonny.


22/1 fredag. Efter ett underbart möte med Mariadöttrarna känns det som att livsmodet återvänder.


21/1 torsdag. Vissa dagar är svårare att uthärda än andra. Gårdagen var mörk och kall men nu ska jag anstränga mig för att fungera tillsammans med mina underbara vänner som ger livslust.


19/1 tisdag. I drömmarna händer det sånt som jag väljer att tolka som tecken på att en återförening är möjlig och i morse kändes det mer än möjligt men jag börjar bli otålig. Det ska bli lugnt och det ska ordna sig som du sade senast.


18/1 måndag. Jag går på autopilot utan att reflektera.


17/1 söndag. Om böner hjälper så blir det som du sade sista gången.

16/1 lördag. Mina tillkortakommanden plågar mig och saknaden är svåruthärdlig.


15/1 fredag. Det var kallt i dag ute och i själen av saknad och bitterhet. Tillvaron är en balansgång och det enda som hindrar fallet är mina kära underbara vänner.


14/1 torsdag. Hela dagen i kyrkan med goda och smärtsamma minnen. Då ringde Lena och ville träffas i kväll. Det är en förunderlig nåd att ha de vänner som jag har.

13/1 onsdag. Nu exploderade verkligheten i mitt medvetande igen. Om böner hjälper så möts vi snart igen.

Det fungerar när jag är tillsammans med mina käraste vänner men så kommer jag på att de kom in på min livsväg som en direkt följd av att du lämnade den och då vill jag bara krypa ihop och kvida.

Nu ska jag snart träffa ett gäng som kämpar för att ta sig ur sina olika missbruk.


12/1 tisdag och mys med Mia trängde undan de mörka molnen den här dagen. Bilden har fått en ny innebörd.



11/1 måndag och möte med Mia i morgon. Mina skyddsänglar är aktiva och de bär upp mig.


10/1 söndag. Lång harmonisk dag med Anna och Saga, de två människor som tillsammans med Mia står mig närmast. De gör livet ljust och underbart.

9/1 lördag efter en dag i kyrkan med många brinnande ljus för dig. Det blir lättare med åren sade några av mina vänner under året som jag knappt minns något från men det blir inte lättare. Det blir tyngre och tyngre. Det blir bara mera ångest och mera ont i magen och mera ont i själen.




8/1 fredag. En kväll med Mariadöttrarna är balsam för mitt tungsinne

7/1 torsdag. En lång dag i soffan med stilla eftertanke, längtan, saknad, sorg och många minnen.

6/1 trettondagen och en förunderlig frid med hopp och tro.


5/1 tisdag och ett möte med Saga som alltid förmår läka mina själsliga sår och dämpa min ångest.

4/1 måndag. Tro och hopp.

3/1 söndag och en stund med mina kära nunnor fungerade som balsam för min sargade själ. De ger mig hopp om återförening.


2/1 lördag. Flera timmar satt jag i kyrkan med värkande själ.

1/1 fredag. Lång dag i kyrkan med kontemplation.


-